Det är valår, vilket har passerat mig helt. Jag har till och med varit orolig att jag ska glömma rösta på grund av mitt bristande engagemang. Men den senaste veckan har jag blivit påmind. Oroskänslor har fyllt min kropp när staden är tapetserad med budskap som gör mig illamående. Jag skulle aldrig inte rösta så jag har såklart förtidsröstat. Men det finns en anledning till mitt bristande engagemang. Mina föräldrar och min uppväxt har gett mig en fysisk och andlig förankring i att alltid sträva efter att de som föds in i utanförskap ska få förutsättningar till ett bättre liv. Vilket innebär i relation till min egen position att göra det jag kan för att andra ska få de förutsättningar jag fått. Politik för mig handlar om att rösta för ett samhälle som som skapar dessa förutsättningar för andra. Inte rösta för att förutsättningarna att få mer ska gälla mig. Rädslan att glömma rösta Det är en självklarhet att rösta för ett bättre samhälle för dem som behöver samhället som mest. Inte för att de som redan har ett fungerande liv ska kunna ta mer. Det finns inget parti som representerar mig till 100% och det känner nog många igen sig i men det finns bättre och sämre alternativ. Jag har sedan jag fått rösta alltid röstat på det bättre. Man kan inte få allt men man kan göra mycket med det som finns till hand. Så för mig har det varit självklart vad jag röstar på. Att följa valkampanj blir därför helt meningslöst. Rädslan att glömma rösta Så rösta och tänk med hjärtat och på dem som behöver mer än dig. Om ja känner er rätt lever ni också ganska bra liv.
