Bokmässan är som att stiga in i en komprimerad storstad utan duvor. När fötterna passerar entrén sätts imaginära noice- hörlurar på utan möjlighet till cancell.Jag har varit på bokmässan hela mitt liv. Pappa hade en monter. Jag sprang runt som barn och fyllde påsar med gratis godis. De senaste gångerna har jag varit där som författare. Det är en svinrolig men delad upplevelse. var på författarmiddag med mitt förlag, outfit via Oles döttrar Man är centrum men en i mängden. Inget går att kontrollera. Förväntningar finns men samtidigt inga alls. Äskar att stå på scen fast jag skäms för det. Jag hatar signeringar. Mest på grund av de blandade känslorna, pirr, ångest och prestation. ÄLSKAR när jag får träffa er. Men jag kan inte släppa tanken på prestation och skam. Skam över att stå själv vid signeringar. Skam för att vilja ta plats. Prestation över att boken ska sälja. Jag försöker fånga känslorna av glädje, äga att jag älskar scenen. Tillåta mig att klä upp mig och älska det. Tack för detta året iaf! Vi kanske ses igen! träffade Bamse, mest för barnens skull
